Kontakta oss via vår blogg eller e-post ostgotakatterna@live.se

söndag 27 maj 2012

Topaz





Hej min vän!

Vill bara dela med mig av framstegen som Topaz gör för varje dag. Han gillar att leka med fjädervippan och spöt med snöre och pälsvippa och allt är lika intressant att jaga och han tillåter mer och mer att jag rör vid honom. Samtidigt som jag ser att han tycker om det blir han lite avvaktande och då slutar jag direkt och vi leker en stund istället och det fungerar bra vi har ändå kommit en bra bit på väg.

När vi har vår stund på kvällen vid läggdags så äter han lite torrfoder skuttar sedan upp i min säng och sitter och tvättar sig alldeles intill mig. Sedan spanar han om det finns något under täcket att anfalla och då ligger mina fötter risigt till. Nu har jag lagt en extra mjuk pläd vikt 4 gånger för att slippa blodprovstagning. Topazen spanade genast in pläden och upptäckte direkt att det gick utmärkt att krypa in under den och hitta sina byten ändå. Han är inte dum den lilla gullungen och du vet att jag fastnade för honom redan när jag såg bilden första gången och nu har han stulit mitt hjärta lillpojken (inte helt oväntat).

Topaz är också fantastisk på att leka själv och han tar en runda i las vegas sedan kör han sina rundor upp i ena klöset och sedan på rampen över sängarna och in i Goliath där han hoppar ut och in sedan ner och igenom prasseltunneln och det går med blixtens hastighet. När han motionerat klart äter han lite mera torrfoder lägger sig sedan  antingen i husses säng eller i någon av bäddarna under sängarna. När resten av gänget kommer in i sovrummet får Topaz sällskap under sängen av flera kissar.

Har också märkt att han är en liten skattsamlare och han tar gärna mina tofflor (har flera olika) men alla är mjuka och lurviga förutom kattleksaker så tar han hundarnas också och allt in under sängen. Det påminner så mycket om hur Leddy är och där har de så mycket gemensamt i starten av livet.

Nu i takt med att hans självförtroende ökar så blir han mer och mer nyfiken och kollar in hur de andra kissarna leker i hallen i klöset där. Trollet håller gärna koll på att Topaz kan hålla sig under sängen och det gillar jag inte. Husse kommer vara en del på landet nu så då kommer han ta med sig hundarna, Trollet och några kompisar till henne. Det är så vi gjort tidigare när blyga kissar behöver få extra utrymme för att upptäcka hela sitt hem på deras villkor och det har fungerat utmärkt.

Topaz är så ljuvlig med sitt lite försiktiga och timida sätt och skulle aldrig göra någon illa så jag hoppas att han snart hittar sin plats i gänget för det finns några till här som är precis som honom. Jag låter kissarna sköta detta själva under uppsikt och det är alltid lika spännande att iaktta hur kissarna är till sättet och hur de reagerar i olika situationer.

Många kramar till dig vännen och nospussar till alla pälsbollarna från oss alla här
Else-Marie

Idag när jag pratade med emjon i telefon så berättade hon att det snart är dags för kloklipp, så nu övar de kamning av pälsen, som han gillar :) och att röra vid hans tassar för att kunna klippa klorna så småningom. Mmm, framstegen är många och jag som får äran att se filmer ser också att det är mycket självvalt kel, lilla pojken stryker sig och skjuter upp ryggen och vill verkligen bli kelad med... <3 han trivs och det så syns så väl i hans sätt att vara med dig emjon... tack för att jag får vara med lite på avstånd, lika underbart är det i alla fall :) tack för att du uppdaterar mig hela tiden, som jag uppskattar det <3 Tack också för fina bilderna på raringen :)

Malin

Uppdatering Brunöra och Sköldis

I veckan som var så kom det (äntligen) ett mail från Nora och Fredrik som har Brunöra och Sköldis i prova-på-hem i Trosa... såhär skriver Nora :)

Förlåt att vi varit så dåliga på att skriva mejl :) Vi är båda lite smådåliga på att skriva om saker, kan väl skylla på det :P.

Sköldis och Brunöra går nu fritt i lägenheten och spenderar en stor del av tiden i sovrummet eller i vardagsrummet. Dom sover gärna i sängen eller vid elementet på en filt bredvid sängen. Brunöra har jag nu märkt smyga in för att sova bredvid mina fötter när jag ligger och sover, men hon springer iväg om hon märker att jag är vaken. Vi märkte det första gången när Fredrik kom hem från jobbet från kvällsskiftet  (då ligger jag redan och sover) och han kom in och märkte att Brunöra låg vid mina fötter. :)

Dom små håller sig lite för sig själva, men tycker att dom har blivit mycket modigare, vågar gå runt i lägenheten och springer inte genast bort om man kommer nära. Dom leker mycket också, med leksaker eller springer efter varandra.

Med Henna har dom inte gjort stora framsteg - Henna tycker fortfarande dom små är läskiga om de råkar komma för nära. Men viktigast är att hon inte hatar de små - om dom kommer för nära, säger hon bara till och går därifrån. Hon jagar inte ner ungarna, slår dom inte och sitter inte heller i ett hörn och morrar. I alla fall tolererar hon småttingarna, dom har klarat av att äta från samma tallrik utan tjafs och så vidare. :)

Bilderna är tyvärr inte de bästa som finns - är så svårt att få bra bilder, har aldrig kameran nära när den skulle behövas, och om man hämtar den så springer ju katterna iväg och så blir det ingen bild. Eller om man råkar få en bild så blir det på något sätt väldigt dålig kvalite. Skickar nu bara 2 bilder denna gången, tyvärr är den på Brunöra dålig kvalite - har ju en del bilder på telefonen, men typ alla har blivit dåliga på ett eller annat sätt. Men ja, vi tycker iaf att dom små trivs bra, ni får väl se hur ni tycker när ni kommer för ett litet besök någon gång snart :)

 
Sköldis
 
Brunöra
 
Vi ska snart komma och hälsa på er Nora och Fredrik, det ska bli roligt att se 
dem i rörelse, om de vågar?
Modiga missar som ligger i sängen iaf :)
 
Malin 

onsdag 23 maj 2012

Kungen av Linköpingskolonin

Vår Musse the king ska få en rastgård och jag vill ödmjukt viska om någon har lust att skänka en slant till Musses kattlucka och rastgård för han behöver en STOR dörr för att kunna gå ut och den är DYR!


Musses svängdörr kostar 475:- och husse skäms att jag tigger, men det har ju inte jag vett till, så jag frågar här :) är den någon som vill skänka en slant till bygget av rastgården och svängdörren? Frågan är ju fri som jag brukar säga och det är ju alltid frivilligt om man vill skänka :).

Jag vill att Musse ska få chansen att komma ut och få luft i morrisarna och känna gräs under sina tassar, under kontrollerade former.

Så nu är frågan ställd... en liten slant är värt mycket :)

Husse går i dagarna in i fas3 och jag är för tillfället arbetslös, med bara A-kassa tyvärr :( men senare kommer jag börja att jobba igen (mitten av juli) så om någon har lust :) så blir vi så glada och vi tror även att Musse blir glad att få komma ut i friska luften.

Om någon vill skänka en liten slant så är kontonr:

Swedbank
Clearingnr:8480-6
Kontonr:914618599-7



Märk med M och ert namn så går pengarna till Musses rastgård och svängdörr ;)

Kram
Malin

måndag 21 maj 2012

Att våga är att vinna


Jag var också nybörjare och hade ingen erfarenhet av en skyggis, men jag vågade, till slut.

En sköldpaddsfärgad liten sötnos vid namn Mamsen lärde mig att blyga katter kunde bli tama och hon fick en chans att få ett hem här hos mig med Shimena som lärde henne att det var rätt härligt att ligga i sängen, att krypa nära intill och spinna när man samtidigt blev smekt, hon berörde mig den lilla sötnosen.

Hon var min bästa vän i alla lägen, det var henne jag grät hos, det var henne jag lekte med och busade med och hon fick mig alltid på gott humör. Hon gav mig en förståelse för katter som jag aldrig någonsin hade fått utan henne.

Vi fick ynka 2 år tillsammans sedan gav hennes lever upp och hon fick somna in som en mycket älskad och trygg kisse. Jag kommer aldrig att känna mig riktigt hel utan henne, men med minnet av henne så fortsätter jag min kamp för de allra mest utsatta missarna och jag lovade henne in i det sista att alltid tänka på henne när nästa lilla blygis kom in i mitt hem, vilket jag alltid gör.

Man jobbar så olika med missarna, en del har bråttom och jobbar hårdare än jag på att få missarna tama, men för mig är tiden den viktigaste, de 3 T:na, Tid, Tålamod, Trygghet!

Det är också stor skillnad på blyga katter och riktigt skygga katter, Linköpingskolonin har mest innehållit skyggisar och Arkösundskolonin är de unga blygisar och de äldsta är skygga!

Jag älskar dem alla, både de skyggaste och de blyga de behöver bara olika saker, mätt i tid, tålamod och trygghet för att våga.

När jag släcker i köket sent på kvällen och leker med laserpekaren, så leker alla, för de blir så uppslukade av leken. De jagar efter pricken och jag myser inom mig, de vågar, trots att det är på avstånd. 

Djuren har alltid fokus hos mig, de har prioritet alltid. Att få dem "tama" är inte prio, utan att de ska bli trygga i sig själva är viktigast för mig. Om det är viktigt att ha en knäkatt så är det inte från mig man ska köpa katt, utan de är trygga med kel och smek och lyft så småningom, för att de ska klara transporter osv, men de tvingas inte att ligga i mitt knä :).

När man är stödhem för Östgötakatterna så är jag tillgänglig dygnet runt, sms och telefon, både mobil och hemtelefon går alltid att nå mig på. Mail fungerar också jättebra om det är frågor som man behöver ha svar på. Om det är akuta saker så ringer man såklart och är det mindre viktigt så kan man ju skicka ett sms så kommer svar så snart jag ser det :). Jag är inte vaken dygnet runt om jag inte måste :)

Jag är noga med både stödhem, läkehem och permanenta hem. Missarna ska inte ha det ok, utan det måste vara 100 % bra :) det är skillnad! De här missarna, precis som mina egna vill jag ha lite koll på, därför kommer det ibland sms som påminnelse om att jag vill veta hur allt går, gärna med en bild och några rader i ett mail, det är inte så betungande tycker jag! Om man känner att det inte är ok hemma med missarna så hoppas jag få veta det snarast, då det måste planeras för träff och kanske till och med flytt av missarna. Att hafsa iväg ligger inte för mig, och inte heller om vi ska se till kissarnas trygghet, vilket vi gör, de är viktigast!


Alla missarna är olika, ingen är lik den andra, i vare sig sätt eller temperament. Det är alltid en glädje när en misse vågar och när samma misse sedan visar att den inte vill så får den lite extra tid och utrymme, jag vill inte utgöra nåt hemskt för missarna utan till slut så kommer de självmant :) så är lyckan total!


Kontentan av all text... :)


Jag vågade öppna mitt hjärta och lät mig bli berörd av en misse med propelleröron och fräs och morr, och till slut växte öronen uppåt och handen var inte så farlig och mina fingrar fick försiktigt beröra vid pälsen mellan öronen... då smälte mitt hjärta och hela hjärtat blev fullt av dunk... de berör mig och jag älskar dem alla så mycket... kom ihåg... att våga är att vinna ett fruset litet hjärta.

Kram
Malin med hela hjärtat fullt av dunk!



lördag 19 maj 2012

Första månaden med Rasmus

Nja Vem blev Rasmus för några dagar sedan, rackarns så svårt det är att hitta “rätt” namn och en liten varning vi säger redan MUSSE.....  och det var ju inte riktigt meningen.
Vi har tagit det super lugnt och Rasmus har gjort små framsteg nästan varje dag. Nu mer skuttar han runt i hela lägenheten upp o ner i trappen och har hittat sina ställen. Favoritplatsen är nog min säng när inte jag är där. Han sover i sängen men kommer först då lampan är släckt och TV är avstängd men då burrar han ner sig tillsammans med med Wille o Kajsa. 
En natt nu i veckan vaknade jag av att någon smekte mig på handen ni vet så där jätte lätt och gulligt jag trodde naturligtvis det var Peppe men han snarkade högt. Lite yrvaket ser jag Rasmus i ögonvrån och blundade blixtsnabbt när jag förstod vem som smekt min hand och då gjorde han det igen min lilla lilla katt!!
Wille har tagit på sig vaktmästarrollen och kontrollerar allt på avstånd. Kajsa Kavat står för alla rackartyg som hon lär Rasmus, som att hänga i gardinerna så de far i golvet inkl. gardinstång, börja att leka med alla leksaker som låter klockan fyra varje natt och sladda i trappen. Vad dessa små tassar kan föra liv, ibland tror vi att vi har en gäng elefanter här hemma undrar om grannarna också vaknar  klockan fyra!!
Tuff är han den lilla godingen har satt sig i respekt hos Astrid “vår hund” som backar när hon kommer för nära och får ett litet fräs tillbaka egentligen kanske han skulle fått namnet Tuffa Viktor.... vår lilla Musse!!
Jag är ganska säker på att Rasmus över tid kommer att bli som vilken katt som helst som fått en bra start i livet men det kommer att ta lite tid!
Huvudsaken är att Rasmus känner sig glad och lyckligt tillsammans med oss och det tror jag faktiskt att han gör. Jag väntar varje dag på att få se en glada svansen även på Rasmus, Wille och Kajsa Kavat har hela tiden glad svans, det kommer ganska snart tror jag.







Bilden är från vårt köksfönster och är bästa platsen för fågeljakt när man är innekatt, alla tillsammans!!


Marie-Helene o Peppe
och kattgänget med hund

fredag 18 maj 2012

Nr 15, Svartis

Igår hängde Svartis med oss hem. Vi gav upp då det ösregnade och på väg hem så ringde mataren och sa att han hade fångat in Svartis, vi vände såklart och med oss hem följde lille killen <3

Idag ska han kastreras för att komma åter till mataren och vara inne över natten och i morgon får han komma ut igen, där han hör hemma, lilla pojken.

Han och mataren har hittat varandra och han gå in till honom och spanar i huset, det bådar gott inför framtiden. Han äter godis ur handen och buffar gärna :) sötnosen!



Ikväll släpps Gråis och Sotnos tillbaka och vi håller koll på blåpadda, Peppe och Tarzan såklart, nu får vi se när vi får nästa tid för en misse, bäst vore tisdag, så det hoppas vi på!

Tack snälla läkehemmet för tid, och omsorg om Sotnos och Gråis så länge de var inne, nu hoppas vi att de blir så pass tama att vi kan ge dem permanenta hem så småningom!

Välkommen hem igen tjejer!

Kram
Malin

onsdag 16 maj 2012

Små frön

Det går sakta men säkert framåt med småttingarna här hemma, Mammisen hjälper till så mycket hon bara kan, visar att jag inte är farlig att man kan kela och gå upp i knät och leka över mina ben och ta godisar ut handen, ja, allt det missarna behöver för att bli lite tryggare.

Sotarn 
Sotarn slappar i bädden som han älskar, just den här är hans favorit, jag kan vara mycket nära och ge godis som han ibland tar, men först fräser han lite för säkerhets skull såklart, varför gå ifrån vanan?


Busan
 Lilla Busan är mindre rädd, men jag får inte klappa henne, hon fräser och lägger öronen bakåt, så då väntar vi lite till. Leka tycker hon är rätt så kul, med laserpekaren, på lagom avstånd... var sak tar sin tid :)


Pricken
Han är en riktig raring och försöker sno allt godis, han är snabb som en vessla. Han gillar kel och gos och ligger gärna länge med magen uppåt så man får syna honom noga och kela såklart.


Banditen
Här är blygaste misse för tillfället, men öronen står inte alltid rakt ut som en propeller längre, framsteg. Han kommer ta tid på sig innan han är mogen för ett nytt hem. Han har alltid varit blyg, även i kolonin när han smög och inte alls ville vara nära, utan väntade långt bort på att vi skulle kasta godis åt honom, lilla älsklingen, honom måste jag älska extra mycket och länge

Pricken och Mammisen
De här busfröna ligger gärna tillsammans och leker mycket och är bäst på att klättra i kompostgallret. Söta fina missarna!

I morgon görs det infångningsförsök med Svartis och Peppe, hoppas att vi får in dem. Span efter blåpadda 2 och på fredag går Gråis och Sotnos tillbaka till mataren. Lycka till fina tjejerna!

Ha en fin dag, jag ska njuta av sällskapet av fina missarna jag

Kram
Malin  

söndag 13 maj 2012

Tack...


Tack för stödet från så många i mitt senaste inlägg :) även ni människor berör mig... tack!

Så många människor har tankar och åsikter ibland, så även jag! Jag funderar mycket och undrar hur vi ska komma tillrätta med de stora kolonierna och de hemlösa missarna som går därute, de som ingen har upptäckt ännu, eller orkat med att se :(

Ibland måste man blunda, så även jag! Jag orkar inte se allt elände och alla rop på hjälp, för jag kan inte hjälpa till, även om jag skulle vilja. Hjärtat står öppet för alla hemlösa och de hemlösa är många och ibland skymtar det förbi en och annan bild som får hjärtat att stanna (läs:ofta) och jag måste gå ifrån datorn för att kunna andas igen, så känslig är jag :/ pinsamt kanske, men jag är så himla känslig, för alla onda ting, men även för de goda som finns runtomkring mig. Skygglappar skulle jag behöva, eller nåt som sorterar i lagom doser av både bra och mindre bra saker.

Katterna berör mig varje dag, på sitt egna lilla vis. När nyfiken tar överhand och jag ser att Busan VILL leka med vippan, de liksom rycker lite i tassarna på henne och inom mig ler jag, hjärtat mjuknar och jag vill bara ropa HURRA för Busan som varje dag gör framsteg, små små steg, som jag berörs av. Hon får tid, lilla hjärtat, precis som Sotarn fräser ljudligt och morrar tydligt när jag kommer för nära, alla berör mig längst in i hjärtat och för mig är det rätt, även om det gör otroligt ont ibland också!

Kärleken till djuren - med djuren i fokus och med ett öppet hjärta så är jag övertygad om att alla de här missarna kommer att veta att jag älskar dem alla och att jag skulle göra allt för att de ska få det allra bäst, inte bara drägligt, utan alla bäst!

När jag tänker ibland på nätterna när jag inte kan sova, på alla de missar som inte har någon som ser dem, någon egen soffa, en egen matte och husse som smeker dem ömt i pälsen och viskar ömma ord till dem, då kommer sorgen över mig och tårarna rinner. Frustration och maktlöshet att inte kunna hjälpa alla som står på kö och behöver ha hjälp.

En kvinna ringde mig i veckan och berättade att hennes mammas katter var dräktiga och kunde vi ta hand om dem åt henne? Mitt svar var nej, är katterna tama så ring Slaka eller Fiahemmet, de kanske kan hjälpa dig. Vad ska jag göra förutom det? Upplyste såklart kvinnan om att katterna borde ha kastrerats innan honorna blev dräktiga! Hon sa att katterna var bara året och att de skulle göra det till sommaren. Upplyste igen om att det finns 5 månaders kattungar som faktiskt kan bli dräktiga och att det är viktigt att få det gjort innan dräktighet. Hon lät uppgiven och frågade om jag inte hade några känslor för katterna... då hänvisade jag henne till bloggen... hon var rätt så arg på mig... och jag sa... när du har läst min blogg så får du gärna återkomma och vi kan träffas i verkligheten... säg inte till mig att jag inte har någon känsla för djuren och säg inte till mig att jag är SKYLDIG att ta ansvar för din mammas katter och kattungar!

Hon grät när vi la på luren och jag kände mig som en riktig skitstövel. Jag är inte skyldig att göra nåt alls, det här är ett ideellt arbete på frivillig basis, jag gör det här för de hemlösa, de andra hänvisar jag åt andra håll.

Jag tänker mycket på mammorna och deras bebbar, tro ingenting annat, för de berör mig så mycket och återigen så kommer tårarna, maktlösheten att inte kunna upplysa människor innan deras honor blir dräktiga, jag blir arg för att jag inte hinner med allt som jag vill/borde göra.

Bilden däruppe gillar jag, katterna skulle vara kung och heliga, och vi skulle utgå ifrån kattens bästa och inte bara tänka på vad vi själva vill ha... verkligheten... den svider ibland.

Det är också hutlöst dyrt med kastreringar i Norrköping och Linköping, men det är ett måste när man har katt, både honor och hanar! Jägarvallen var den enda som hade kastreringskampanj i Linköping, för de har fattat hur viktigt det är att kastrera sin katt. Man kan undra varför inte Norrköping har det, kampanj alltså? Jag ska ta reda på det, för här måste vi kunna hjälpas åt, ägare, hjälpare och veterinärer.

Just nu är det babyboom och alla vill ha söta mjuka kattunga, som de kan "prägla" på sig själva, men alla de andra katterna då? Alla de som står på tur och är över 6 månader, de är för mig mycket bebisar fortfarande och de precis som alla andra behöver ett hem, med en alldeles egen familj som värnar om dem som deras bästa familjemedlem.

Hur ska vi komma tillrätta med hemlösa katterna som går därute okastrerade och föder nya kullar varje sommar? Kastrering såklart, till rimliga priser och ännu mer upplysning till människor om hur viktigt det är att kastrera katten!

Söndagstankar från Malin som funderar mycket och lever så mycket i verkligheten realitet, vill du ta del av min vardag... läs bloggen med ett öppet hjärta och tänk efter... sant eller inte, så är det min verklighet!

Kram


torsdag 10 maj 2012

Myndigheter - illusioner och verklighet!

Om verkligheten var en annan så skulle alla katter ha ett hem, med en kärleksfull familj som gav missen precis allt som den behöver och lite till....

men verkligheten är en annan... den är rå och förbannat elak mot våra hemlösa katter, inte ens myndigheterna skyddar dem... djurskydd, det finns inget djurskydd - det kommer mer att bli en avlivningsanstalt för våra skygga missar, istället för att TNR legaliseras - så ska förbjudas, för det tycker myndigheterna, eller Djurskyddet Sverige! Skäms på er säger jag!

De här katterna har samma rätt som alla de andra tama, som ägarna inte tar ansvar för, de som ringer katthemmet och hotar avliva djuret för att inte katthemmet har plats att knöka in en katt till och en till osv. Ägarna väljer att ställa transporter med katterna i utanför katthemmet, mitt i natten när det är 20 minus ute, skäms på er ägare som inte tar ansvar för era djur... SKÄMS på er!

Jag kan ärligt från hjärtat säga att jag aldrig skulle ta emot en ägd katt för att omplacera den, så länge som det finns så många hemlösa, oskyddade katter i Sverige! Vilka är det vi ska slåss för? För mig kommer alltid hittekatterna, kolonikatterna komma i allra första hand, de andra får andra ta ansvar för, de som vill och känner att det är rätt... men för mig, nej, det finns vare sig plats eller utrymme för dem i min verklighet!

Jag har betalt min skuld kan jag säga... jag tog ansvar för en ägares katter, 8 bebbar och en mamma katt och ja, jag visste inte bättre, men de skulle blivit dödade om jag inte gjorde det. Jag kände en otrolig sorg när jag lämnade resten kvar, för jag visste inte bättre... de blev avlivade! Hur jag kände, det kan jag inte ens beskriva i ord!

Idag, 2 kolonier senare... kan jag från hjärtat säga... jag skulle inte göra om det igen!!! Jag har lärt mig min läxa och mitt hjärta klappar extra hårt för de kissar som inte har en alldeles egen familj som kan ge dem precis allt som de faktiskt behöver, de berör mig och jag tillåter mig att beröras allra längst in i hjärtat!

När den här kolonin i Arkösund är klar så kommer jag att ha gjort mitt för hittekatterna, jag kommer att känna att nu får någon annan ta vid och göra sitt bästa ett tag. Missarna i stödhemmen och de som ska bli klara för flytt, jag lovar att jag har att göra i alla fall <3 för tiden räcker aldrig till. Dessutom börjar jag jobba heltid den 16/7 och då behövs jag för mina egna missar och missarna i stödhem och permanenta hem.

Jag är trött, så in i märgen trött! Jag är trött på folks åsikter, de som sitter i en annan del av verkligheten och inte tar del av mitt arbete förutom att ge kritik! Jag är trött på brist på stödhem och ropen efter kattungar, jag är trött på människorna!

Djuren tröttnar jag aldrig på, de älskar mig villkorslöst, kanske för den goda maten, jag vet inte, men det är helt okej det också! De kommer alltid i första hand! Jag inser faktiskt att jag inte gillar människor nåt vidare, jag gillar katterna mer <3

Blåpadda 2 kommer att få föda sina bebbar ute, vilket är så tragiskt. Alla skulle få föda sina bebbar inne i trygghet och få en chans att boa och få god och bra mat för att alla ungar ska bli friska och pigga.

Verkligheten är inte så... den är jävligt elak och det stör mig och gör mig så ledsen!

Vi har inte haft något alternativ för dessa missar som blivit kastrerade/aborterade, för det fanns ingen som kunde ställa upp och ta hand om en skygg dräktig mamma, vad var vårt alternativ? Försöka ta alla honorna i så tidigt stadie som det bara gick och blåpaddan är långt gången nu... tror att hon lägger sina bebbar den här veckan som kommer faktiskt... det gör ont, både att abortera och att låta mamma blåpadda föda sina bebbar ute.

Nej, jag har inte heller plats för någon dräktig mamma, för då hade jag inte ens skrivit här, då hade mamma katt redan varit inne och fått sina bebisar i trygghet...

Så, nästa kastreringstid är nästa fredag för 2 killar och sedan är det ju bara en kille kvar som måste in och "avbollas", sedan mamma blåpadda som vi får vänta ut... så, vi väntar och ger det tid.

Envis borde vara mitt efternamn... men ibland tar tröttheten över och jag önskar jag kunde vifta med trollspöt för alla våra hemlösa...men jag kan inte, hur gärna jag än vill... men drömmen om ett hem för alla hemlösa grusas, men det grusas mest för att man tänker förbjuda TNR och låta dessa missar somna in.

Jag kommer aldrig att fånga in katter för att avliva dessa - det finns inte i min verklighet... vilken verklighet lever du i?

Malin i verkligheten idag, för mig, i Östergötland/Norrköping

måndag 7 maj 2012

Hämta ny energi

Igår var jag och M-H och hälsade på Christer som har Max och Måns från Linköpingskolonin, det är där jag hämtar energi och kraft och där kan man bara vara utan att det finns en massa måsten :). Tack Christer för att du tog emot oss och så roligt att även få se missarna, både Max och Måns <3

  
Max rullar i solen


Måns kollar in brorsan :)

Vi gick en sväng på det berömda "hygget" också och jag fick se ett rådjur, lycka för mig!

När vi åkte från Christer så åkte vi till Amelia och lämnade lite leksaker till missarna, igår kväll kom det ett sms som sa:
"hehe... gissa om leksakerna redan ligger över hela lägenheten :) dom älskar leksakerna och bobbo har kommit ut från badrummet! Kram"

Småttingar behöver stimuleras mycket av leksaker och stimulans får dem att växa och våga mer. Vippor är extra bra, ska ta med ett par sådana nästa gång vi kommer Amelia :).

Bobbo och Tusselina äter four friends och de tycker att det är jättegott, dessutom har det fått bra kritik i både tidningar och på olika forum :) bra med bra foder.

Här hemma håller jag på att prova z/d hills foder på missarna, då jag tror att Mammisens slickdermatit faktiskt inte är slickdermatit utan allergi, vi får se vad tiden utvisar. Återkommer om detta :).

Busan älskar att titta ut genom fönstret på alla fåglarna som flyger förbi <3
 Ja, annars gör missarna framsteg här hemma, lilla Busan som vågar mer och mer för varje dag och hon är så nyfiken på alla leksakerna som Mammisen, Pricken och Sotarn leker med, och när jag stänger till dörren lite så vågar hon.... hej och hå vad det leks och kastas runt med sakerna... en dag i taget... så är det... lite vågar hon varje dag... lilla gumman!

Kram
Malin

torsdag 3 maj 2012

Inne - 13 & 14

Igår gick Gråis och Sotnosen i droptrapen, lycka för oss att de inte har lagt bebbar ännu.

I skrivande stund är de hos veterinären för kastrering, vaccination, id-märkning och avmaskning och allmäncheck!

De här honorna (som jag tror att det är) kommer att gå tillbaka till mataren efter läkning och vi hoppas nu att kastreringarna går bra och att de läker fint. Tack snälla läkehemmet <3 du är guld värd <3

Gråis 

Sotnosen

Kl 16 ska de hämtas och köras till läkehemmet, där de får lugn och ro och läka fint!

Malin

onsdag 2 maj 2012

Uppdatering Topaz

Hej vännen!

Det är så roligt att dela med mig av framstegen som Topaz gör och är också glad att du gillade filmerna. När man har med blygisar att göra så tar det tid och inte alltid så lätt med korta filmsnuttar om man vill se hela händelseförloppet. Vet också att vi ser kissarna med samma ögon när det gäller att locka fram dem och hur modet ökar.

Topaz väljer allt oftare bäddarna utanför sängarna på nätterna eller också ligger han på lådan framför. I går kväll när jag som vanligt låg och tittade på tv kom han upp i Kalles säng. Efter en stund klev han över i min säng och lade sig mellan mina ben och började tvätta sig lite. Hans intresse för att jaga fötterna håller i sig så nu kan vi kalla oss nåldynorna. Försöker verkligen att hålla fötterna stilla men det är svårt när man ligger och sover för självklart rycker vi till och leken uppmuntras.

Lite senare får Topaz syn på min hand  som ligger utefter sidan och jag ser hur han försiktigt smyger framåt och snabbt testar med tassen om bytet rör på sig. Inget händer så då testar han en gång till och sedan tar han ett ordentligt tag med klorna och försöker dra handen till sig inte så skönt men jag drar försiktigt bort handen. Vill att han skall förstå att händer inte är farliga testade igår med räkor som han gillar nosade men vågade inte riktigt ta den. Oerhört härlig känsla när han kliver omkring i min säng fast jag är vaken.

Ett stort bevis på att han blivit mycket modigare är att han gick utefter hela sidan på mig nära och ut på sängbordet och kollade in vad jag hade där och tog sedan en slurk ur mitt vattenglas. Sedan hoppade han ner och började leka med en Malinboll tog några rundor i Las Vegas och jag kan inte se mig mätt på lilla busungen. 

När jag tänker tillbaka på hur blyg lillkillen var när han kom så är skillnaden väldigt stor och han växer för varje dag på alla sätt.  När vi leker med spöt med snöre och fjäder är det helt underbart att se hur stolt han blir när han med raka ben och högburet huvud bär iväg med bytet.

Igår kväll var det lite problem här med alla som måste ha fyrverkerier på valborgsmässoafton inte lika besvärligt som nyår men ett elände är det när man har skotträdda hundar. De småskäller gnäller och hyperventilerar och det är svårt när man inte har någon kontroll över det. Kollade in Topaz hur han reagerade men han tog det väldigt bra och låg kvar på lådan fast han hörde det trodde faktiskt att han skulle försvinna in under sängen.  

Kramar och nospussar från oss alla här
Else-Marie

tisdag 1 maj 2012

Redovisning april 2012


Redovisning Östgötakatterna
april månad (A-kolonin)
Vi tackar allra ödmjukast för alla gåvorna som har kommit in på kontot!

Kvar sedan mars: 4944 kr
In:
12-04-02 Frduiodeco 150 kr
12-04-10 Kattsson 500 kr
12-04-10 Akut akolonin 500 kr
12-04-10 Köp Smulan 800 kr
12-04-12 Insättning 500 kr
12-04-15 Från Belle 200 kr
12-04-15 Traderagåva 21 kr
12-04-19 Xantippa 50 kr
12-04-19 Surfplattan 1250 kr
12-04-27 marie h 200 kr
12-04-29 Stationskatterna 200 kr
12-04-30 Auktion bädd 3 800 kr
12-04-30 Auktion bädd 2 & 4 1550 kr
Summa: 6 721 kr

4944 + 6721= 11,665 kr

Ut:
12-04-02 Mat Stödhem Link-kolonin 1687,00 kr
12-04-03 Kastration Rödis & Bandit 886,48 kr
12-04-04 Mjukmat A-kolonin 228,00 kr
12-04-09 Feliway refill x 2 454,00 kr
12-04-17 Mat A-kolonin 799,00 kr
12-04-19 Kastration Busan 990,00 kr
12-04-19 Sand + godis A-kolonin 445,00 kr
12-04-28 Mjukmat A-kolonin/Linkkolonin 219,38 kr
12-04-29 Mat Link-kolonin 549,00 kr

Summa: 6 257,86 kr

11,665 – 6 257,86 = 5407,14 kr kvar på kontot den 30/4-2012

5 katter har kommit i permanenta hem
Lilla Topaz är i stödhem i Sthlm hos Emjon
Pricken, Sotarn och Bandit och Busan är hos mig,
Sköldis och Brunöra är kvar i sitt prova-på-hem i Trosa.

En dröm och vision: Att alla katter ska få en egen husse/matte eller både och!

Kram Malin, Bertil och Marie-Helene

Här ligger kvittona... längst ner i tråden, 10 och 11:an kastrering
blev på 2 olika sidor... så ni ser att själva kastreringskostnaden finns på sidan 2 :)